Barbro S

Tråkiga januari
Även om januari normalt är lite tråkig efter helgerna så kan man ändå alltid hitta ljusglimtar. I år har de varit färre än vanligt då vännen hade en längre vistelse på lasarettet samtidigt som det var besöksförbud mest hela tiden, och min kära katts hälsa försämrades allt mer så hon efter 16 år fick somna in den 24.
 
Trots det kommer jag ändå visa bilder från diverse trevligheter. Den 3 hade jag min årliga efterjulmiddag då alla syskonbarn med familjer samlas hos mig.
Det blir ganska mycket jobb i förväg men alltid jättetrevligt när de kommit. Det syns på mina röda kinder att jag ångat på en del för att hinna med :). Jag börjar alltid med glögg och olika tilltugg. Till varmrätt bjöd jag i år på min vardagsgryta med quorn och grönsaker förfinad med halloumi och svamp. Till det hade jag ris och nybakade ostkumminkringlor, ett recept från 80-talet. Riktigt goda!
Lilla älskade M får alla att se så glada ut. Till efterrrätt hade jag valt köpt Mascarponeglass med lite Noblesse till. Jag lär mig att göra det enklare, så jag slipper vara så nervös dagarna innan. 
 
Utomhus lite kyligt för de bevingade. Den 9 satt denna björktrast uppburrad till boll i rönnen bakom.
I år var de ovanligt många som letade rönnbär. Sidensvansarna kom också men det är mer vanligt.
Julkänslan fanns kvar då jag inte plockar undan före tjugondag Knut.
Lilla katten spanar i dörröppningen men stannar där. Åh, vad jag saknar henne!
En miniamaryllis som jag köpte på IKEA långt före jul blommade äntligen på två stänglar. När jag var beredd att kasta den dök ytterligare en stängel upp. Den blev längre än de andra med lika fina klockor till min förtjusning och har nu precis blommat ut.
 
På stan var vi den 8 för att kolla på bio. På vägen dit tog jag en bild av den fina lysande storspoven i Rådhusparken.
Vi kunde inte enas om någon film utan det blev istället bara en fikaträff på Nya Station alldeles bredvid SF-bion. Även det givande att få ses 8 personer och prata på om allt möjligt i två timmar.
 
En fin soluppgång den 16.
Klockan var 9.44. Vilken skillnad nu en dryg månad senare när dagsljuset är tillbaka och solen lyckas värma allt mer.
 
En månkatt den 20 kl 8.50.
Hon blev 16 år, 4 månader och 15 dagar gammal. Jag är så tacksam att ha fått leva med henne hela den tiden. När jag var yngre hade vi ju katter men de blev överkörda eller försvann på annat sätt. Aldrig fick man behålla dem så länge. Det blev också en annan typ av relation då vi i familjen var många och även så katterna den mesta tiden.
 
Vi besteg Bräntberget den 23, tappra 3 personer av UMegänget den dagen.
Vi gick inte uppför slalom- och pulkabacken för det hade nog varit dumdristigt med alla åkare, utan det fanns en liten väg på sidan om, inte fullt lika brant.
Fin utsikt hade vi.
Lite mer närbild över Mariehem.
Huset som sticker upp bakom skogen är ett av de nybyggda höghusen i trä, lite mer miljövänligt ska det vara. Vi gick sakta nedför backen och letade oss ett bord för den viktiga fikastunden. Tyvärr hade någon rap/hiphopälskande person fått tag i musikanläggningen och dunkande musik dränkte vår konversation hela tiden. Inte kul. Den enda låt jag gillade var en med Timbuktu som jag kände igen. Musik är okej men varför spela så högt? När jag promenerade hem till Ersboda hann jag gå långt innan musiken inte längre hördes, ända till Björnvägen fanns den där.
 
Väninnan åkte till Spanien men vi hann med en skidtur på Mariehemsängarna den 27.
Solen sken och vinden bet i kinderna men så skönt att vistas utomhus och få lite motion.
Jag överdrev visst lite för att visa hur snabbt jag åker, men ni förstår nog att vi stod stilla för bilden :). En skön fikastund även för oss nedanför Bräntberget, denna gång utan musik som störde.
 
Och nu är snart februari över. Idag är träden så vackert frostade att jag snart måste ut och fota innan det försvinner då temperaturen snabbt stiger. Vi ska visst närma oss noll idag eller imorgon. Tyvärr lyser inte solen för då hade träden blivit ännu vackrare mot klarblå himmel men nu får jag nöja mig med det grå.
 
Önskar er en fortsatt fin vinter eller om det för vissa är vår som närmar sig!
 
 
 
#1 - Mary

Så tråkigt att din kära katt somnat in. Men fint att du fick ha henne i 16 år. Förstår att du saknar henne mycket. Soluppgångsbilden med tallarna är underbar. Hälsningar Mary